Ja, våran helg har gått i ett tempo av 200 km/h. Fredagen startades med att åka till leklandet för att Hugo skulle leka av sig lite inför bilresan till JKPG. Han lekte och sprang omkring med händerna ovanför huvudet i tre timmar, ändå dröjde det tills vi var i Gränna som han somnade. I och för sig var det bra för då somnade han för natten.
Lördagen spenderades på kalas i Borås. Det är alltid gott att komma hem på kalas till våra underbara Borås-vänner. Tack för en mysig kväll! Vi blev kvar ganska sent och kom inte hem till Robert och Anna igen förren 23:30. Där började nästa grej... Daniel vaknar av att deras lill kille mår dåligt och är på toaletten, stackars liten. Innan klockan ens hunnit bli 08:15 sitter vi påväg till mina päron, bara för att vi inte vill bli smittade. Lillkillen var på benen snabbt och hade förmodligen ätit något som inte var så bra...men man vet ju aldrig.
På söndagen firade vi min farmor, 85 år. Hon är en av mina största idoler. Hon är uppvuxen på landet i Bosnien, utan el och vatten. I bottenvåningen av hennes hus hade hon en ko som kalvade varje gång vi var på semester hos henne. Innan hon var tvungen att fly hals över huvud pga kriget hann hon bo i ett hus lite närmre byn med vattentoalett och tvättmaskin. När kriget rasade på balken kom hon till oss här i kalla Sverige. Här har hon bott sedan 1993. Hon har varit med om mycket och jag hade med glädje velat lyssna på hennes historier. Hon alltid glad när jag och min familj kommer och hon frågar efter mig alltid. Även om hon aldirg kommer att förstå det, så betyder hon väldigt mycket för mig. Andja står för styrka, mod och livsvilja. Jag älskar dig älskade farmor!
Idag är jag helt slut på energi och försöker bara hålla mig vaken tills det är dags att gå och lägga sig! God natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar