Detta ska jag testa, receptet är snott...:)

Det godaste fröknäcket.

Ingredienser:

• 1 dl solroskärnor
• 1 dl sesamfrön
• 0,5 dl hela linfrön
• 2 msk pofiber
• 1 msk fiberhusk
• 0,5 dl kokosfett, utan smak
• 2,5 dl vatten
• 1 tsk salt
• ev. lite flingsalt

Gör så här:

Sätt ugnen på 150 grader (varmluft 140 grader)

Blanda alla torra ingredienser i en bunke. Häll vattnet i en kastrull tillsammans med kokosfettet och koka upp. Kokosfettet ska smälta. Jag har testat att använda kokosfett med smak och tycker att det går lika bra men det är så klart en smaksak.

Häll den kokande vätskan i bunken och rör om. Smeten blir fort väldigt seg av fiberhusken.

Häll ut smeten på en plåt som är täckt med bakplåtspapper. Lägg ett annat bakplåtspapper över och bred ut smeten på plåten med baksidan av en sked. Du kan självklart hoppa över det översta bakplåtspappret men det blir mycket svårare att få ut smeten i ett jämnt lager då den är kladdig och seg. Ta bort det översta bakplåtspappret och strö över lite flingsalt om du vill.

Grädda i 45 minuter. Ta därefter ut plåten och skär ut fyrkanter med en kniv,  pizzaskärare eller liknande. Stäng av ugnen och sätt tillbaka plåten i en halvtimme (minst) så att kexen torkar. Om kexen är sega så ska de stå längre att torka i ugnen. (Ju tjockare kex du gör desto längre tid tar det).

Hela plåten innehåller 15 gram kolhydrater, 31 gram protein och 120 gram fett. Om du delar upp den i 24 bitar så blir det 0,6 gram kolhydrater per bit.

 

Dela !

Nytt år nya möjligheter - 2015

Hej 2015
Hur är det med dig? Hur vill du att 2015 ska bli? och vad har du med dig in i 2015?

2014 var ett roligt, spännande, hetsigt, sökande, jobbigt och utmande år. Jag började året med att byta jobb. Jag kom till en ny arbetsplats där allt var annorlunda, både på bra sätt och på dåliga sätt. 2014 fick mig också att inse att vi bara har ett liv, ett enda liv på jorden och det måste vi ta hand om. Insikten av detta kom när än av våra vänner fick en hjärtinfarkt i början av sommare. Hjärtinfarken var ett kvitto för hur hans kropp mådde efter flera år av stress. När någon kommer hem till ens hem och berättar som sina rädslor och sina förhoppningar blir upplevelse så nära. Jag lägger mig nu varje kväll och tackar stjärnorna/gudarna att jag fått just den familj jag har, jag känner stor tacksamhet för människorna som finns omkring mig och jag vill inget annat än att natten ska bli dag så att jag får leva.

Jag tar mig in i 2015 med lite mer försiktigthet än hur jag slängde min in i 2014. Jag ser att alla människor inte har samma förustättningar som min familj till ett tryggt hem. Jag kan hjälpa någon men inte alla och för det har jag inte dåligt samvete. Det kan handla om stort och smått, skänka kläder och skor, ge en peng till tiggare eller bara uppmärksamma andras barnen på skolan att jag är en vuxen som ser dem, hälsar och frågar hur de mår. Jag vill under 2015 vara en mer närvarande person i nuet, men jag vill också ha klara mål i framtiden. Belöningsmål så som resor med familj och vänner.

Under 2015 kommer jag natruligtvis även fokus ligga på min hälsa. För att kunna leva länge och finnas kvar krävs det en hel del av mig. Så insikten jag tar med mig är att om jag äter bra och balanserad mat kommer jag också att leva längre. Idag är jag inne på min 4 dag utan socker, det är jobbigt, många järnspöken som finns i huvudet, men jag gjorde det i augusti en hel månad, nu tar jag det i 10 dagars cykler. Jag vet med mig av mitt exprement slutet av sommaren 2014 att jag är överkänslig för socker och så då är det bara att utesluta. Resten kommer av sig själv.

Livet är fyllt av våra små underligheter och våra fantastiska skapelse. Låt oss göra det bästa av tiden vi har tillsammans. Jag älskar ju dem alla så otroligt mycket.

Det är mycket nu!

Just nu är det mycket! Mycket roligt och mycket som är utvecklande. Nu gäller det att hålla ihop denna vecka och nästa. Just nu gäller följande, blandat högt och lågt:

- APT

- gos med barnen

- Verksamhetsplan med budget och aktiviteter

- Teater

- besök på KS gällande early stop

- två intervjuer

- Middag med vän

- heja på mannen

- chefskonferans 

- inläsning av OVK

Ovanstående gäller bara för torsdag - fredag denna vecka....jag får helt enkelt sätta på mig super man dräkten. 

Äntligen verkar sommarens planer att gå i lås

Det är så skönt när saker och ting börjar att gå i lås. Just nu är vi i slut tampen på planerna om en semester ihop med två andra familjer. Resan går till Kroatien och det ska bli så kul att få ta med dom till en plats där jag känner mig så hemma. Ska bli så kul!

Roliga grejer händer nu

Just nu är jag inne i ett flow. Idag fick jag ett väldigt trevligt besked. Ett besked som kommer innebär personlig utveckling och roliga utmaningar. När jag kan så lovar jag att berätta mer. 

Träningsdagar i Bollnäs

I helgen har jag och Daniel varit i Bollnäs och medverkat på ett träningskonvent. Alla möjligt människor var där. Temat var att alla kan träna och med den öppningen vågade vi oss båda dit. Totalt fanns det säkert över 80 olika klasser att välja mellan. Daniel höll ett medvetet löpningsfokus och jag hade nog mer vatten fokus med inslag av ett grymt danspass. Se bild nedan - ser ni mig? Jag står längst bak. Vi tog tillsammans ett teknikpass i vattnet. Vi fick lära oss massor av matnyttiga övningar som kunde förstärka och snabba upp simmet. Nu längtar jag tills att badhuset är klar här i Bro så att jag kan ta mig ned och träna på övningarna. 

Förutom träning klämde vi även in att gå på föreläsningar. För min del blev det totalt tre stycken. En om ortorexi, en om hur man håller relationer vid liv och en föreläsning om att allt är möjligt. 

Den sista var den som lämnade störst avtryck. Det var Tobias Karlsson (från Lets Dance och danskompanief Move your feet) på ett mycket känslosamt sätt berättade om hans kärlek till dans. Han beskrev med stor inlevelse om svårigheterna med att vara ung kille och älska och dansa. Han berättade också väldigt ärligt om hur det var att berätta för sina föräldrar att han är homosexuell. Hur deras reaktion var och hur de efter tre veckors tystnad möttes i en kram som varade i evigheter. Jag skrattade, grät och trollbands av hans sätt att berätta om sin uppväxt. Om du någonsin för chansen att se hans föreläsning så gå, du kommer att få insyn i en annan människas liv, inspireras och förundras över drivkrafter och slumpartade möten. Ett fantastisk föredrag. 

Vi tog ju in på hotell under helgen och tänkte att ett hotell som heter Grand hotell borde var något extra, men ack vad vi bedrog oss. Vi sov på rad, utsikten ett P-hus och allmänt sunkigt. Jag tror att jag blivit bortskämt med standarden på hotellen nu för tiden, för jag vill ha det fint och fräsch. Men men, det var ju inte på hotellet vi skulle hänga. 

Trots hotellet så var helgen helt underbar. Skönt med lite ny input och en möjlighet för mig att fundera över vad jag tycker är kul att träna. Helt klart var danspasset det bästa och svettigaste medan simningen var nog den största behållningen. Detta vill jag gärna göra igen 💪👍👊💃

Backar i Saltis

Är på lunch-till-lunch konferens i Saltsjöbaden. Förutom en massa matnyttiga jobb-grejer har jag också lyckats klämma in två PW. Då jag inte springer riktade jag in mig på att hitta backar - åh Vilks backar jag hittade. Fattar inte riktigt hur husen lyckas står kvar. Brant och jobbigt, fick upp pulsen rejält. 

Det gäller att passa på att se skärgården när man kan. 

Denna sorts bil stod på rätt många biluppfarter. Denna är utanför Vårgård. 

Min morgon PW var mkt spöklik. 

Väldigt fint "lust hus". 

Okej, det här med...

...morgon träning. Det är ju helt underbart de dagar man väl kommer upp. Jag önskar att jag kunde "pallra" mig upp oftare. Men när jag väl gör det känns det jäkligt bra! 

Hepp på det!

Valmöjligheter

Alla dessa val och då tänker jag inte på valet som hölls igår. Ett val i mina ögon var ödesdigert på ett sätt. Men detta ska inte bli politiskt. 

Nej jag syftar på den inre diskussion jag har med mig själv. Oftas vid denna tiden på dygnet, typ 15-18:30. Ofta är jag tok hungrig denna tid och sötsuget är helt galet. Jag känner mig helt fixerad vid tanken att köpa något, gärna choklad och äta denna god lilla goding. Hur blir man av med dessa tankar? Hur slutar man...Kanske tillräckligt många gånger så blir det en vana...men jag slutades i augusti...ändå är suget så starkt. 

Idag sa jag nej, men är så trött på denna inre dialog. 

Bästa helgen på länge - både själsligt och kroppsligt

Idag väger jag minder än vad jag gjorde när Hugo föddes. Denna vikt har jag inte haft sedan han föddes - fattar ni hur stort detta är? Fortfarande tresiffrigt, men verkligen på väg åt rätt håll. BRA DÄR!

Dagens morgonpromis - tjohoo!

I helgen har även det varit traditionell tjejmiddag med alla goa tjejer och jag vill passa på att hylla en av dessa kvinnor. Upplägget med middagarna är att när en middag varit, bjuder frivillig in till nästa - och så rullar det på och det har det säkert gjort det i 5 år. Syftet är att vi tjejer ska träffas och snacka, boosta oss själva med lite "girl power". Och det är så roligt! Det blir heta diskussioner och det blir ofta samtal om förlossningar - underbara och ibland blir det väldigt personligt. Stämningen är avslappnad och välkomnade och nya "kvinns" har hoppat på allt eftersom. Vissa har flyttat och andra har valt att inte komma med mer. Men det som hände i fredags krävs det både mod och självinsikt för att göra. 

En av tjejerna som sagt att hon gärna vill ha över oss på mat, fick inte sin vardag att gå ihop. Så hon meddelade oss andra på natten mellan torsdag och fredag att hon inte fixade att ordna middagen. En stor eloge till henne. För jag är ganska säker på att 95 % av oss andra kvinnor på jorden hade inte sagt något utan bitit ihop och stått ut. 95 % av oss kvinnor hade stressat och vänt ut och in på oss själva bara för att det ska vara så. Jag vill skriva om det här för att uppmärksamma att våra familjer är inte perfekta, vi kvinnor är inte heller perfekta och man tål inte hur mycket som helst. Så bra gjort! En självklarhet för vissa, men absolut inte för alla. 

Ut ur trygghets zonen, eller var det ut ur bekvämlighetszonen...

Har den sista tiden tagit det lite lugnare gällande maten och träningen. Har njuti av mina tappade kilon. Kläderna sitter bättre och kroppen känns lite lättare. Har till och med ätit godis, inte bra, men bra att jag mådde illa och fick sprängande huvudvärk - så det verkar uppenbarligen inte bra för min kropp. Men nu tänkte jag köra ett pass till med strikt kost och frekventare träning.

Det upplägg som jag fick av PT Daniel är väldigt svårt för mig att hålla, då jag känner att jag inte vill vara utan den vanliga tiden med mina barn. Ni vet tiden då man bara kan krypa ned i soffan och läsa en bok tillsammans med knattarna eller sortera i lilla L dockhus bara för att det fanns tid. Jag tycker inte om när tiden är bokad till max, utan jag vill ha utrymme för att kunna reflektera och samla mig. Och tyvärr upplevde jag att det programm som jag fick gjorde att jag upplevde mer stress än vanligt. Jag blev lite för sträng mot mig själv. Hans program är jätte bra, bra övningar och ett väldigt detaljerat upplägg. Jag kommer fortfarande att tillämpa hans program, fast i långsammare takt. Den vikt jag har dragit på mig är stor och det krävs tid och tålamod för att kunna bli av med den. Matupplägget som PT Daniel lagt upp är helt suvärent, så det kommer jag fortsätta att praktisera. Dock kanske något mindre portioner. Det handlar fortfarande om plus och minus, det ska mindre in och plus som ska ut. 

Som jag skrev ovan vill jag inte vara utan den vanlig tiden med barnen så idag gav jag mig ut på en tidigt power walk, mycket tidig power walk. Jag gjorde det bara för att jag ska kunna vara med barnen i eftermiddag utan att känna mig jagad av att jag borde det ena och det andra. Om andan faller på för träning, kanske med barnen, så är det bara ett plus.

05:25 var jag ute och gick, faktis ganska skönt att komma ut. Lugnt och stilla.

 

Hemkommen, tycker jag fortfarande ser lite sov-trött ut. 

Nu så här i efterhand var det inte så himla svårt att gå upp, men jag ska inte kaxa upp mig vi får se hur det känns om en vecka :).

28 dagar

Igår avslutade 28 dagar utan socker, varken sötsaker eller tillsatt socker i mat. 

Har det varit svårt? Ja, saknat grillkrydda och fika.

Några snedsteg? Ja, vid två tillfällen, tre om man räknar med kraschen igår. En kokostopp i Kaknästornet, nötter en kväll där socker fanns i kryddningen av nätters och korv med bröd i går när jag kraschade med barnen hemma. Infektionen i tanden tog tog ut sin rätt - sååå trött var jag. 

Hur många gånger avstod du socker? Massor med gånger, många mer gånger än jag inte stod emot. Det känns som en styrka. 

Det är ju egentligen inte slut med utan socker...dealen ingår även i mitt 12 veckors program. Men ett ytterligare mål i hamn. POW!!!

Tandvärk suger

Jag skulle hellre föda tio ungar på raken än att ha tandvärk. Min framtand förpestar min tillvaro. Värken gör att man inte är sig själv, smärtan gör att det enda man vill är sova och vakna när skiten är över. Äter penicillin för infektionen, men de börjar först verka efter, typ tre dagar, vilket är i kväll. Tills dess lider man - så denna helg har varit skit. 

Så jäkla svullen!!!

Jag har ju tidigare i mitt liv i liknande situationer (typ motgångar) möjligen tröstätit godis, bullar eller något annat, vilket nu är helt uteslutande. Inte för att det är ett dåligt val/alternativ (för när var tröstätning något bra alternativ) utan för att det innebär tortyr att äta hårda och sega saker. Så det får väl tillskrivas som det ända positiva med detta - starkare utan socker :)

Dags för motivationskort 1

Jag är så himla nöjd med mig själv just nu. Inne i ett flow som känns underbart. Bland annat gällandes det som bilden visar...- 7 kg! och mitt första motivationskort löses ut!!! Jag som trodde att jag inte kunde gå ned i vikt. att kroppen hade funnit sitt viktläge och att vikten inte ville röra sig mer....men icke sa nicke! Så nu blir det att boka fotbehandling - jag ska unna mig en lång skön och svindyr behandling! Frågan är bara var? 

Några förslag?

PT Daniel

Japp då blev jag med PT (hahahaha). Fick för någon vecka sedan kom mitt schema för de 12 kommande veckorna. Har fått referenser på denna kille och är övertygad om att detta kommer hjälpa mig att kicka igång min viktminskning ännu mer. Jag kommer förmodligen vara lite extra fokuserad och några kommer kanske tycka att jag är lite neurotisk, men jag gör detta så att jag ska kunna leva länge med min familj och med mina vänner och den anledningen kan ju aldrig vara fel. 

I stora drag innebär schmat att jag ska öka min träningsmängd avsevärt och lägga om min mat att den blir näst intill helt kolhydratfri, endast kolhydrater på morgonen. Socker är uteslutet och vanligt salt går bort. Jag blev lite chockad över träningsmängden, sex gånger i veckan (4 styrke och 2 kondition). Så nu lånar jag Mickis gamla rum för att ha ett träningsrum. Schemat är också anpassat för att jag ska kunna träna hemma. 

Det här känns spännande och jag ser framemot mina 12 veckor. Jag vill ju bara leva länge med mina hjärtan!!!