Motivationen tryter trots att jag borde har hundra anledninger att träna. Men soffan är så himla skön och hemma pysslet är så himla rofyllt, dessutom är det ju askallt ute.
Trots denna inte vilja till att röra mig blev jag både glad och rörd över Mickis förslag att ta en rask promenad förbi affären (för mjölken var slut och allt annat också). Så vi klädde på oss träningskläderna och våra super snabba skor och tog oss ut i kylan. Promenaden blev kort och intensiv och när vi var tillbaka var jag lite svettig.
Tack älskade Mikaela för att du väcker min lust att leva fullt ut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar