Idag har vi varit och åkt skidor jag, Pysse och Lina. Jag hade bestämt mig för att köra en mil oavsett skick, jag skulle bara runt. Efter sex kilometer skulle jag bjuda på blåbärssoppa.
Det flöt på lugnt och det kändes som om en mil inte skulle vara jobbig. Blåbärssoppan dracks vid frys kilometer för mig och sex kilometer av de andra ( de är så himla mycket snabbare än jag). Det smakade gott. Efter mig mugg stoppade jag in hörlurarna i mina öron och började att räkna ned min varv som var kvar. På vissa sträckor la jag in bara teknikträning och i nedförsbackarna försökte jag lära mig ploga. Jag ramlade en gång och det var i en uppförsbacke - inget grepp.
När sista varvet skulle påbörjas var jag rätt mör i hela kroppen. Men meter för meter tog jag mig runt. När jag har en kilometer kvar kommer det en kille i full galopp, han är inte själv utan med sig har han en cykelvagn på skidor med ett barn i...han måste vara hur bra som helst i nedförsbackarna för man vill ju inte ramla med släp.
För att klara av mina tre mil så får det nog bli långkörning varje helg fram tills det är dags. Å känner jag mina skidtjejer rätt ballad de inte ur på det.
Han med barnvagnen missade jag. Det lär ju vara rätt tungt i uppförsbackarna.
SvaraRaderaJag hänger på varje helg! Såklart. :-) / Lina
Bra gjort vännen! Bra med plogninen i backarna, heja heja! Jag hänger gärna också me dig på helgerna framöver, såå kul me skidor!! Det är ju så härligt, hade verkligen velat åka idag, vilken härlig sool! Men jag hann liksom inte med.. :-) Kram kram
SvaraRadera