INGENTING...men ändå så himla mycket. Jag har verkligen dragit ned på träningen på sistone, inte själv valt utan dagsi bakterier har hållt mig i sitt grepp. Samtidigt går det i 200 km/h på mitt jobb. Känns som jag slits mellan två världar...
Förra helgen gav jag mig ut med Lina för att gå en rask promenad och var ju jätte kul att träffas. 5 km bara flög förbi. Vi snackade och gick, snackade och gick - utom i backarna för då hade jag fullt sjå att andas. Vi planerade en ny tur nu i helgen - men icke ska Nicke. Den gubben gick inte. Jag är så sablas trött på att känna mig "nästan sjuk", ni vet varken eller. Jag är ju inte sjuk - bara så himla trött, andas tungt och är så j-la trög.
Jag ska nog lägga ner träningen nu under november och hoppas på en nytändning i December. Hoppas, hoppas, hoppas
PS jag har börjat praktisera mind fullness/ meditation. Hoppas att detta ska hjälpa mig till att känna lite mer balans i livet.
